Epa-traktor


Vad är en Epa-traktor?

EPA-traktor är inom svensk terminologi en äldre personbil, ibland även en lastbil, som blivit ombyggd till jordbruksmaskin. Namnet syftade på låga priser och enklare kvalitet, efter lågprisvaruhuset EPA. EPA-traktorn kallades även tidigare för biltraktor, dragbil eller autotraktor. EPA-traktorerna blev vanliga under 30-talet, och var strax innan andra världskriget uppe i ca 5000. Den svenska staten gick då in och tillsatte år 1939 en utredning, som 31 maj 1940 utmynnade i EPA-traktorkungörelsen (1940:440) om "hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap", där beskrevs bestämmelserna om hur en EPA-traktor fick konstrueras och framföras. År 1952 infördes registreringsplikt för EPA-traktorerna.

Den sittande regeringen bestämde att den 31 mars 1975 skulle EPA-traktorerna förbjudas, på grund av att de ansåg dem vara en fara i trafiken och en olycksrisk. De i trafik varande fick dispens att användas i trafik i tre år fram till mars 1978, men dispensen för brukandet förlängdes 1976 av kommunikationsministern till att gälla fram till mars 1980. Men efter protester och insamling av 6800 namnunderskrifter, ändrade regeringen 1978 sin uppfattning, och beslöt att de EPA-traktorer som redan finns skall få finnas kvar.

Man hade sedan 1963 även kunnat bygga om och registrera bilen/lastbilen som A-traktor, och från och med den 31 mars 1975 har EPA-traktorreglerna helt ersatts av A-traktorreglerna men dessa byggen kallas fortfarande i folkmun för EPA-traktor.

Efter att regeringen 1978 ändrat sig och de EPA-traktorer som redan fanns i trafik skulle få finnas kvar, så ombads fordonets ägare att till länsstyrelsen anmäla om han eller hon avsåg att bruka fordonet efter utgången av mars månad 1980, samt uppge registreringsnummer, för från och med mars 1980 infördes besiktningsplikt för de gamla EPA-traktorerna.

Ett grundläggande krav enligt EPA-traktorkungörelsen (1940:440) var att EPA-traktorn skulle ha en bärande ram och inte någon självbärande kaross. Ett annat krav var att det inte fick finnas någon fjädring på bakhjulen, som alltså fick monteras stumt i ramen. En EPA-traktor har ingen begränsning i antal växlar, men däremot en maximal utväxling på 10:1 mellan motor och hjul. Det vill säga, de drivande hjulen fick maximalt göra 1 varv, när motorns vevaxel gjort 10 varv, när högsta växeln är ilagd. Ytterligare ett krav var att avståndet mellan hjulaxlarna (hjulbasen) fick vara högst 225 cm. EPA-traktorn måste också vara utrustat med en draganordning. Den högsta tillåtna hastigheten vid färd på väg fick enligt EPA-traktorkungörelsen från år 1940 vara 20 km/h, detta höjdes under 1950-talet till 30 km/h.

Volvo Duett var en vanlig utgångspunkt vid byggnationer på senare 1960-tal och fram till att de förändrade reglerna infördes 1975. Den var byggd på ram vilket var ett villkor vid ett EPA-bygge. Den var också ganska vanlig och reservdelar blev därför inget problem. Modernare bilar, till exempel duetten, lämpade sig bra genom att man spärrade 3:an och 4:ans växel och således gick det bara att köra på ettans och tvåans växel vilket gav en toppfart på runt 70 km/h med originalmotorn i ett extremt högt motorvarv. Eftersom fjädring saknas på bakhjulen på EPA-traktorn blir det mycket obekvämt att köra den i höga hastigheten.



Källa: Wikipedia